My Blue Demon

Aha! 

 

Efter ett antal veckor med sjuuuukt bråkande mage och kropp, har jag nu hittat ett vardagsflyt som fungerar! Nu ska jag förklara exakt hur awesome jag är på det här med att vara sjuk. 

 

Saker jag måste hålla ordning och göra varje vecka som rör mig: 

 

 

På det har vi hunden, som nu ska ha örondroppar med vissa mellanrum två dagar i veckan, där vi fortfarande har en eller två veterinärbesök kvar, med specialfoder och salvor till tassar och allt vad det nu innebär med en hund som är under "hudutredning". 

Ja, sen var det den normala vardagens aktiviteter som att diska och städa, tvätta, jobba, gå med hunden osv. 

 

Och jag har ett nystartat företag under utveckling.

 

Och arrangerar som vanligt PGO under dessa höstmånader där jag en stor del av både vardagar och helger planerar, genomför och på andra vis sysselsätter andra med lajv. 

 

Hur bra är inte jag, va? Jag har fixat det! Och jag har balanserat upp allt! Jag jobbar och sköter sjukhuset och jag har rena golv i lägenheten och nöjda lajvare och kursdeltagare och jag lyckas äta rätt och jag vilar när jag behöver det och jag gör det jag bestämmer mig för att göra när jag vill göra det... Jag känner mig tametusan oslagbar idag, nu när jag kommit fram till det här! 

Och vet du, det känns inte jobbigt någonstans! Inte sådär jobbigt som i: åhnej jag kommer inte överleva det här. Vissa dagar känns det ju tungt men det beror sällan på att jag egentligen inte har koll på vad jag gör, det handlar om smärtor och energi som inte finns och kallas överlag för En Dålig Dag. En sån som alla har. 

 

Och det leder mig till en insikt som får mig att stiga i Awesomeness! Jag är precis som alla andra och jag gör mina egna val. När man har sjukdomar och skit, spenderar mycket tid på sjukhus där behandlingar och mediciner bestäms åt en av andra människor som man inte känner, men ändå måste lita på, får man ibland känslan av att man inte har kontroll eller styr över sitt eget liv. Att andra och omständigheter dikterar livets olika val. 

 

Men nej, det är inte så. Att jag blir sjuk på något vis innebär inte att jag har fått ett val gjort. Det är bara en förutsättning som gavs mig. Däremot kan jag välja vad jag vill göra utifrån de förutsättningarna! Vilket gör mig till vem som helst, för alla tänkande människor kan göra val för sig själv. Jag är inte mer speciell eller annorlunda än någon annan. 

 

Summan av kardemumman blir alltså: jag är en jäkla Klippa! Just nu står jag så stadigt jag kan på två ben. Jag vet vem jag är, vet vad jag vill och arbetar för det som gör mig lycklig och får mig att må bra. Jag är trygg i vetskapen att jag har en underbar fantastisk familj och dom käraste finaste vännerna i världen som finns där när det behövs och som jag kan finnas där för när dom behöver det. Jag fixar det jag bestämmer mig för och viktigast av allt: jag går min egen väg, efter mina egna val. 

 

Ingen sjukdom som kan komma här och komma inte! 

AWESOME! 

 

 

 

 bl