Har stått på stan idag och sjungit julsånger.
Det var något som jag kom på för ett år sedan, att stå på stan och sjunga julsånger. Det började med en debatt på något kvällsprogram, eller kanske morgonprogram, på TV där några kulturmuppar satt i en soffa och hackade på julmusik, för allt runt jul var ju kommersiellt, och all julmusik spelades och skrevs enbart i syfte att dra in pengar, inte för att sprida någon julstämmning. De menade att allt alla gjorde innan jul, gjordes i syfte att i slutänden gynna någon, rent ekonomsikt.
Jag tyckte inte om deras negativa syn på julen, och bestämde mig för att motbevisa dem. Det finns visst människor kvar som kan tänka sig att göra saker utan att vinna på det, som gör det bara för att dela med sig, eller sprida glädje. Och julmusik behöver inte alls vara kommersiellt, och sjungas för vinnings skull, den kan också sjungas bara för att det är roligt och ger andra något.
Alltså samlade jag ihop lite vänner som stod med mig en kylig kväll på rådhustorget i Umeå. I en timme stod vi och sjöng olika sånger. Vi var inte alltid samstämda, det var inte alltid vackert, men vi gjorde det inte för att det skulle vara proffessionellt, vi gjorde det för att dela med oss av lite julstämning, och framförallt dela med oss av oss själva. Mitt mål var att antingen få någon att sjunga med oss, eller i alla fall stanna upp i all julstress, lyssna och le. Vi lyckades med det sistnämnda, mer än en gång och bestämde oss för att göra likadant igen nästa år.
Och nu är vi här, det är snart jul igen, ett år har passerat. Igen befann vi oss på torget, denna gång med nya ansikten, en tapper liten skara som under en timme stod och sjöng olika sånger som vi är vana att höra runt jul. Vi hade enormt roligt, skrattade och sjöng omvartannat. Människor som inte träffat varandra förut, kom in i gemenskapen kring julsången, för inget annat var viktigt just där och då. Vad vi än hade för bakgrunder, vilka vi än var, spelade det ingen roll, för just precis där på Renmarkstorget i Umeå, var vi bara människor som ville få sjunga lite julsånger. Och det uppskattades. Flera stannade upp för att lyssna, om det så bara var för en kort stund, eller för flera sånger. Det var så pass uppskattat av vi av Umeå Scenteknik fick glögg efteråt, i fiket på julmarknaden.
Nu, såhär i efterhand, kan jag bara se tillbaka på kvällen och le över hur roligt det var, hur mycket det gav, oss och andra. Att dela med sig behöver inte alltid vara saker, det kan också vara att dela med sig av sig själv. Att våga skratta och glädjas och låta andra se det och glädjas med en. Vi sjöng inte vackert alla gånger, men all sång kom ifrån hjärtat och följdes av skratt. Vi bjöd på pepparkakor och jag minns särskild en kvinna som kom förbi, stannade, lyssnade, såg lite förbryllad ut först, men fick en pepparkaka och sken upp som ett ljus. Det var vackert att se, och jag är säker på att hennes kväll fortsatte så - att hon var glad.
Jag tror vi ibland fastnar i saker, materiella ting, som något att dela med sig av eller ge bort, men i själva verket kan man komma mycket långt, med att bara dela med sig av ett leende, eller medkänsla, eller bjuda på sig själv lite. Allt vi gör, tror jag återspeglas på dem runtom oss. Och om jag har roligt med den ärliga och helhjärtade avsikten att dela med mig av det till andra, kommer andra också att ha roligt.
God Jul allesammans, nästa år ses i igen på stan, kanske denna gång med ännu mer folk, och möjligtvis lite sångträning innan ;)
Det var något som jag kom på för ett år sedan, att stå på stan och sjunga julsånger. Det började med en debatt på något kvällsprogram, eller kanske morgonprogram, på TV där några kulturmuppar satt i en soffa och hackade på julmusik, för allt runt jul var ju kommersiellt, och all julmusik spelades och skrevs enbart i syfte att dra in pengar, inte för att sprida någon julstämmning. De menade att allt alla gjorde innan jul, gjordes i syfte att i slutänden gynna någon, rent ekonomsikt.
Jag tyckte inte om deras negativa syn på julen, och bestämde mig för att motbevisa dem. Det finns visst människor kvar som kan tänka sig att göra saker utan att vinna på det, som gör det bara för att dela med sig, eller sprida glädje. Och julmusik behöver inte alls vara kommersiellt, och sjungas för vinnings skull, den kan också sjungas bara för att det är roligt och ger andra något.
Alltså samlade jag ihop lite vänner som stod med mig en kylig kväll på rådhustorget i Umeå. I en timme stod vi och sjöng olika sånger. Vi var inte alltid samstämda, det var inte alltid vackert, men vi gjorde det inte för att det skulle vara proffessionellt, vi gjorde det för att dela med oss av lite julstämning, och framförallt dela med oss av oss själva. Mitt mål var att antingen få någon att sjunga med oss, eller i alla fall stanna upp i all julstress, lyssna och le. Vi lyckades med det sistnämnda, mer än en gång och bestämde oss för att göra likadant igen nästa år.
Och nu är vi här, det är snart jul igen, ett år har passerat. Igen befann vi oss på torget, denna gång med nya ansikten, en tapper liten skara som under en timme stod och sjöng olika sånger som vi är vana att höra runt jul. Vi hade enormt roligt, skrattade och sjöng omvartannat. Människor som inte träffat varandra förut, kom in i gemenskapen kring julsången, för inget annat var viktigt just där och då. Vad vi än hade för bakgrunder, vilka vi än var, spelade det ingen roll, för just precis där på Renmarkstorget i Umeå, var vi bara människor som ville få sjunga lite julsånger. Och det uppskattades. Flera stannade upp för att lyssna, om det så bara var för en kort stund, eller för flera sånger. Det var så pass uppskattat av vi av Umeå Scenteknik fick glögg efteråt, i fiket på julmarknaden.
Nu, såhär i efterhand, kan jag bara se tillbaka på kvällen och le över hur roligt det var, hur mycket det gav, oss och andra. Att dela med sig behöver inte alltid vara saker, det kan också vara att dela med sig av sig själv. Att våga skratta och glädjas och låta andra se det och glädjas med en. Vi sjöng inte vackert alla gånger, men all sång kom ifrån hjärtat och följdes av skratt. Vi bjöd på pepparkakor och jag minns särskild en kvinna som kom förbi, stannade, lyssnade, såg lite förbryllad ut först, men fick en pepparkaka och sken upp som ett ljus. Det var vackert att se, och jag är säker på att hennes kväll fortsatte så - att hon var glad.
Jag tror vi ibland fastnar i saker, materiella ting, som något att dela med sig av eller ge bort, men i själva verket kan man komma mycket långt, med att bara dela med sig av ett leende, eller medkänsla, eller bjuda på sig själv lite. Allt vi gör, tror jag återspeglas på dem runtom oss. Och om jag har roligt med den ärliga och helhjärtade avsikten att dela med mig av det till andra, kommer andra också att ha roligt.
God Jul allesammans, nästa år ses i igen på stan, kanske denna gång med ännu mer folk, och möjligtvis lite sångträning innan ;)
Här är vi, några utav oss!
