Under en längre tid har jag gått och grunnat på en klättervägg till min majsorm Werner. Det är så att hon gärna klättrar, en massa. Älskar att klättra, men allt hon haft att kättra på var en gren och en blomkruka. Hon hade heller inget bra ställe att krypa in i och gömma sig på, så hon rullade alltid ihop sig i blomkrukan och vilade där. Jag har haft dåligt samvete över att hon inte haft det så bra som hon skulle kunna ha.
Efter en hel del funderande och lite undersökande i hur man gör en bakgrund till ett terrarium lurade jag med flickvännen i projekt bygga klättervägg under nyårshelgen. Vi körde runt en dag och köpte material och började bygga.
Efter en hel del funderande och lite undersökande i hur man gör en bakgrund till ett terrarium lurade jag med flickvännen i projekt bygga klättervägg under nyårshelgen. Vi körde runt en dag och köpte material och började bygga.
Har du någon gång karvat med kniv i frigolit? Det var något enormt tillfredsställande att göra det! En hel kväll satt jag och Elin i ett inferno av frigolitbitar och satte ihop allt. När vi var klar behövde jag dammsuga oss, golv, möbler, väggar, hundarna... det var verkligen överallt! Sen påbörjades ett tidskrävande arbete att måla flera lager gipsblandning, sedan måla och därefter lacka allt.
Idag var det äntligen klart och redo att sättas i terrariet. Till min inte alltför stor förvåning upptäckte jag att bitarna var en aning för stora och ojämna. Vi hade inte helt tänkt på att gipset lägger till några millimeter. Men froglit är som sagt var hemskt tacksamt att skära i, så efter lite fixande och omlackande satt bitarna äntligen i terrariet! Werner fick spendera några timmar i en platslåda med en varmvattenflaska, inte alltför lycklig men ändå inte helt missnöjd då det i alla fall fanns värme där. Jag hade köpt nya blommor också för henne att krypa runt i, och dessutom hade vi gjort ett litet hus med flera ingångar så hon kunde gömma sig och kyrpa runt. Allt gick in fint i terrariet och sen kom den stora stunden när ormen skulle tillbaka till sitt pimpade hem!
Det är svårt att se om en orm blir glad men jag är väldigt säker på att Werner var väldigt glad. Väldigt väldigt glad. Istället för tt krypa ihop någonstans och sura över att jag förflyttade henne började hon genast att krypa runt och undersöka allt möjligt. Efter bara en kort stund var hon uppe och klättrade! Nu ligger hon inrullad i sitt lilla hus, som en nöjd orm och jag känner mig fånigt glad och peppad över det här! Terrariet är så fint, med väggen och växterna, alla färger som liksom går ihop och ackompanjerar varandra, och min fina lilla orm som är nöjd med livet.
Det var fint att få göra, både att planera och bygga det med bästa flickvännen, och att Werner tycks gilla det så mycket. Nu kan jag luta mig tillbaka och slappna av i vetskapen att alla sex djur här hemma mår bra! Jaf kan också konstatera att jo, nu är jag reptilnörd på riktigt också.
Kommentera